amanda & carro

Hej alla söta, tänkte berätta lite om min dag. Jag och Johanna kom väl upp ur sängen vid kvart i tre, haha vad onormal jag  känner mig som sitter uppe i sängen och kollar på film hela natten medan min kompis ligger och sover ;$. Jaja, pappa kom med donken till oss, snällv av honom va? Så vi typ satt och kollade på tv och käkade, och sen så gick vi ut och solade. Solen har ju äääntligen kommit nu! Det var hur varmt som helst, varmare än här inne ;o. När vi hade solat ganska länge så hoppade vi i poolen, där vare också varmt, säkert 28 grader, superskönt! Vi badade typ lääänge, kastade bollar till varandra, HAHA är vi coola eller vad? :Ö. Vi har iallafall haft skit kul. Nu drog hon för ett tag sen för hon skulle på fotbolls träning, själv funderar jag på att gå ur och springa sen kanske .. ? Vi får se om jag orkar hehe. Och aa skulle ju ladda upp bild på Martini också - världens mest underbara shettlandsponny. Så här kommer lite mer hästbilder..

"People change, things go wrong, shit happens, but life goes on... " 
Bara för att jag älskar texten :$



Första 10 bilderna, cimone + mig&cimone
Den efter Jag&Meadow.
Dom 8 efter det Martini + Jag&Martini
Resten; Quest + Jag&Quest..

Och även fast dom är djur så är dom värda ett tack för allt dom hjälpt mig med. Martini som lärde mig att bli envisare än envisan själv och aldrig ge upp, han fick mig uppleva så mycket glädje, både skratt och tårar, och om man var ledsen så blev man glad av sättet han kollade på en med sina snälla ögon och kom och puffade på en.. Min första heltidshäst & min bästavän.
Cimone som lärt mig att stora hästar inte alls är det samma som ponny. Det är så mycket svårare, jag har verkligen hatat henne vissa gånger, men ändå älskar jag henne så enormt mycket. Hon var min ´vägledare, haha.
Och Quest.. Som fick mig att inse hur mycket man kan älska en häst, hur djupt man kan lära känna varandra fastän man inte ens är samma sort.. Hon fick mig uppleva känslan av när häst&människa litar på varandra och gör saker för varandra. Att ropa på henne och se henne komma travande mot mig gjorde mig lycklig, och när hon tvekade för nya saker men sedan kollade oroligt på mig och gav försiktigt med sig fick mig att le, hon gjorde mig lycklig. Och när hon lämnade mig trodde jag att jag skulle drunkna i mina egna tårar, jag grät livet ur mig. Hon var allt jag behövde, min soulmate. Men jag har ju alla fina minnen kvar.. Och dom kommer alltid att stanna innom mig. <3










Sådärja.. Nu ska jag ner och käka, puss på er ! / amanda